Peru, landet där man dricker sött rödvin och Pisco Sour från en fontän mitt på torget.

¡Hola

Jag sitter just nu i Santiago i Chile och försöker sammanfatta vår resa i Peru och Bolivia. Det är inte helt lätt att komprimera ned de senaste dagarnas 1000-tals intryck, och lufttryck för den delen. Egentligen skulle vi vara ute och äta nu, men hela Santiago är utan vatten sedan lunchtid vilket inneburit att alla restauranger är stängda. Men som tur är har Chile många goda och relativt billiga viner. Så dagens middag blir endast i flytande form.

Lima visade sig vara en storstad som många andra, men visst finns det utmärkande drag. Även i Lima hade den gamla stadsdelen varit djupt nere i nedgångsträsket, men också här har man lagt mycket energi på att återställa byggnader och miljöer i ursprunglig glans.

Plaza de Armas i Peru med Pisco Sour fontänen.

Peruaner, såsom Bolivianer och Chilenare, har ett hatkärleksförhållande till Spanien i allmänhet men mest ett djupt rotat hat till Spanjorer. Givetvis har detta sin förklaring i alla grymheter och allt blod som flöt under Spanjorernas invasion när det begav sig. Det som dock är lite besynnerligt är större delen av befolkningen i dessa länder har Spanskt blod i ådrorna, men alla vill vara och påstår sig vara ättlingar till Incas.

Varje år firas självständighetsdagen från Spanien med ett jättejippo överallt i Peru och Presidenten bjuder allmänheten i Lima på nationaldrycken Pisco Sour. Man fyller helt enkelt ovan fontän med denna cocktail som har Pisco* som bas, och som är mycket snarlik och lika starkt som Whiskey Sour.

(* Pisco är en brandy gjord på vindruvor)

Distriktet Miraflores i provinsen Lima är att betrakta som stadens nöjes-, shopping- och kulturcentra. Området mer eller mindre hänger på den mycket höga kusten vilket ger starka uppåtvindar när havsvindarna trycker på och ger fantastiska förhållanden för tandemparaglidning. 150 SEK för att åka med! Nja, säkerhetstänkandet var kanske inte riktigt av Europeisk standard.

Kärleksparken med denna gigantiska staty av ett hånglande par gav uppenbarligen inspiration till många turturduvor. Om jag säger såhär; Det var rätt trångt på gräsmattorna i parken mitt på ljusa dagen. Och det var rätt gott om barnförbjudna aktiviteter.

Tro det eller ej, men det regnar aldrig i Lima. Därför finns inget avloppssystem för dagvatten i gatorna och alla hus har platta tak. Ja nästan alla. Man ser ett och annat hus med lutande tak men då handlar det endast om en rikemanssymbol, dvs ett skryttak!

 

Peruaner, ett sötälskande folk med en uppenbarligen annorlunda humor.

Folket i Peru frossar i sötsaker av olika slag. Deras rödvin är, hör och häpna, också sött!? Bara tanken får magen att vända sig!

En annan söt dryck är den omåttligt populära Inca Kola´n! En läskedryck som påminner om läsken “Iskräm”, som fanns när man växte upp. Men snuskigt och nästan omöjligt söt.

Jag vet inte om ovan lite annorlunda elektroniska “manuella bubbelbadspel”, med dito lite bisarra ljudeffekter, och som spelas sittande på en toalettstol är signifikativt för Peruansk humor? Men jag har aldrig sett något liknande tidigare.

Guano, eller fågelskit på ren svenska.

Ballestasöarna är kända för sitt enorma fågel- och djurliv, och för den Guano (fågelspillning) som utvinns här var sjunde år. 700 ton extremt stinkande massa som samlas ihop för hand och pulveriseras manuellt! Det är ofattbart att man kan få människor att utföra detta arbete.

Det svarta ovan är fåglar i miljontal.

Öarna bebos av pingviner, sjölejon, måsar av olika slag, pelikaner etc.etc.

Dom här grabbarna hade uppenbarligen frispel på ön. Med alla dessa miljontals fåglar på en liten begränsad yta så dör en hel del av olika skäl hela tiden. Snacka om ett gigantiskt smörgåsbord för familjen gam.

På tal om frispel, dock av annat slag. Ingrid var väl ingen fågelälskare innan, men hon är det ännu mindre nu efter detta besök. Hon blev ju bombad av Peru´s flygvapen, som guiden vitsigt kommenterade denna bokstavliga skithändelse. När han insåg att Ingrid inte uppskattade skämtet försökte han att övertyga henne med att lite fågelskit på kläderna bringar tur. Ingrids tydliga kroppsspråk gjorde dock att både han och jag insåg att det bästa var att hålla tyst!

På väg in från Ballestasöarna möts man av denna kandelabern som är flera tusen år gammal och flera hundra meter hög i verkligheten. Ingen vet med säkerhet vad märket betyder eller vad det har haft för funktion. En av flera teorier är att den tillhör det kända Nazca linjerna.

Ökenstaden Ica och Nazca linjerna.

Hela den sydamerikanska västkusten från Lima ned till Santiago är öken. Ett faktum som både jag och Ingrid var ovetande om.

Denna oas och världens högsta sanddyn finns att beskåda i staden Ica.

Oasen som rymmer restauranger och ett hotell används idag endast till rekreation.

I staden finns ett litet, men mycket intressant museum. En av Nazca  linjernas figurer kallas rymdmannen. Denna figur med ett konstigt format huvud har under årens lopp givit upphov till konstiga spekulationer om utomjordingar som besökt platsen och sedan blivit återgivna. Men nu är man rätt säker på hur mysteriet hänger ihop. Noblessen hos föregångarna till Inkaindianerna i detta område lindade huvudena på sina barn så att skallen fick en extremt hög form. Nu tror man att denna “rymdman” helt enkelt är en avbild av dessa.

En annan strakt tradition enda upp till Incaimperiets existens var att mumifiera det “fina folket”. Mumierna sveptes in i flera av lager av textilier och sattes sedan i nischer som oftast huggits ut i ett heligt berg. Sedan togs de fram då och då till vissa ceremonier. Alla mumier bevarades i samma position (sittande) som mumien på fotot.

Nazca linjerna som härstammar från ca 700år före Kristus födelse kan bara ses tydligt från ovan. En riktigt häftig flygtur som tydligen ofta ställer till en hel del kallande på Ulrik. Vi hade dock tur då ingen i vårt plan mådde så dåligt. Figuren ovan, som jag glömt namnet på, täcker ett helt berg.

Vissa linjer bildar figurer, andra pilar och trianglar, och många är milslånga helt spikraka linjer.

Ingen vet heller med säkerhet vad dessa linjer och figurer har haft för syfte. En tyska som flydde till området av okända sociala skäl i början av 1900-talet ägnade hela sitt liv åt dessa linjer. Det berättas att hon blev som besatt av dem. Hon levde på allmosor av folket i området och koncentrerade sig helt på att försöka lösa mysteriet. Hennes teori var att linjerna är en slags kalender.

Den Trans Amerikanska vägen som börjar uppe i Alaska och går ned till det allra södraste av Sydamerika, skär rätt igenom linjerna med viss förstörelse som följd. Detta var en magisk och nästan overklig upplevelse som satte igång fantasin. En mycket märklig plats!

Grönskande öken.

Trots att området är öken så bedrivs ett mycket omfattande jordbruk här. Nyckeln till detta är vattnet  från Anderna som leds i flera 1000 år gamla tunnlar. Ett vattensystem som används än idag! Tunnlarna kan vara upp till 10 mil långa och går via ett stort antal cirkelformade brunnar för att mynna ut i stora konstgjorda dammar. Betänk att tunnlarna måste har rätt lutning i flera mil!?. Ett precisionsarbete som vi använder laser till idag. Återigen vet man inte riktigt vad de cirkelformade brunnarna  har haft för funktion. Man lutar åt att de varit kultplatser för att hedra vattenguden.

Nu börjar klockan bli väldigt mycket och det börjar minst sagt bli hög tid att sova för att orka med en tur till Santiagos yttre omgivningar imorgon. Till vår stora glädje har vattnet precis kommit i kranarna igen. Så om inget händer under natten så blir det förhoppningsvis både en dusch och lite mat imorgon. Trots att detta inlägg bara handlat om sträckan Lima-Alta-Ica-Nazca ToR (se kartan ovan) så blev det en hel del. Resten om Peru och Bolivia kommer inom kort!

Natti!

Ingrid & Michael