Öltörstande och hur heliga som helst!

Nu har vi då åkt ca 45 mil ytterligare på mycket varierande vägar. Vägstandarden är lika spännande som allt annat här. Korta bitar med 3 filiga vägar av europeisk standard för att senare övergå till grusvägar med decimeter djupa hål. Det som dock är gemensamt är möten med fordon som kör på fel sida av vägen samt alla husdjur och heliga kor. Att väja för kor, kameler etc. på en 110km väg är mer regel än undantag.

Efter Chandelao stannade vi en natt i Jodhpur, den blå staden. Stadens berömda fort var intressant trots att vi börjar bli lite trötta på fort och TEMPEL.  Efter Jodhpur åkte vi vidare till den heliga staden Pushkar. Denna stad har varje år Asiens största kamelmarknad. Folk och kameler strömmar från alla håll och från alla länder runt omkring. Marknaden brukar rymma 60.000 kameler och ett okänt antal människor. Eftersom denna heliga stad var den “skitigaste” hittills av de ställen som vi besökt vill vi inte ens försöka föreställa oss hur det ser ut under marknadsdagarna. Och inte nog med detta, ÍNGEN ÖL eller annan alkohol är tillåten inom staden!!! Kött av alla de slag är också förbjudet. Så middagen denna kväll i den heliga staden Pushkar betod av grillade grönsaker i curry, ris och till detta en “utsökt” mineralvatten av lokalt ursprung. Ärligt talat försökte vi fuska med en insmugglad indiskt whiskey som vi köpt innan vi kom fram, men den var nog avsedd att använda som lampbränsle, så dem fick vi offra till Kahli via hotellets avloppssystem.

Mitt i Pushkar finns denna heliga sjö för Hinduerna. Ovan ses det kvinnliga heliga badet (förbjudet foto). Ärligt talat skulle vi inte ens tänka oss att tvätta bilen i detta vattnet, hur heligt vattnet än är. Men, vi är olika och det ska självklart respekteras till 100%. Staden innehåller ett antal skolor av olika slag. Yoga, musik, dans, meditation etc. etc. Så man finner ganska många västerlänningar här som försöker förverkliga sig själva på olika sätt. Vad man slås av är att alla dessa icke indier verkar vara mycket lyckliga. Deras blickar vara riktade lång bort i fjärran eller är det bara ett försök att se bortom den tunga och konstigt luktande röken som tycks omge dem alla.

Ett härligt gäng övervintrande motorcykel hippies, sannolikt från USA, har öppnat stadens Royal Enfield verkstad. En otrolig samling av Royal Enfields som väl skulle passa på museum i varierande skick stod utanför deras workshop. Ovan en speciell hälsning till Hasse & Irene; Vad sägs om en Royal Enfield Bullet Diesel!?

“Retailbusinessen” här  är lite spännande. Precis som “kastsystemet”. Dvs. Man föds in i både sitt kast och sitt yrke, och här förblir man. Är man född i en frisörfamilj så är man senare en del av affärsverksamheten. Det kan få lite oväntade konsekvenser när fadern går bort tidigt och den unga sonen som inte ens kommit i målbrottet ska ta över. Vid ett besök i en av de 1000-tals basarstånden idag i Jaipur träffade vi en riktig “mini” Don Corleone a´la Indien som i bästa översittarstil satt i en fåtölj i butikens öppning och kommenderade sina minst sagt ålderstigna kulier. Allt med mycket nonchalanta gester som rimmade dåligt med en liten pojkes pipiga röst.

Ovan: Dåligt foto men ett exempel på en bra herrfrisörsalong. De brukar se värre ut. Tur att man har fårsaxen med sig.

För att avsluta kapitlet helig. Heliga män träffar man på överallt. De är ärligt mycket trevliga och uppmanar alla att ta kort på dem hela tiden. Att de sedan är mycket snabba på att påpeka att en allmosa vore på sin plats är en helt annan sak.

Som sagt, tempel och åter tempel. Vi har nog besett över 30 tempel. Bara i Pushkar finns över 500 tempel. Tyvärr lyckades mamma undanhålla att vi var nära råttornas tempel. Ett av de få tempel jag verkligen ville se. Av respekt måste man ju dessutom ta av sig skorna för att beträda alla tempel samt í vissa även strumporna. Detta hade väl varit OK om det vore rent så man slapp hoppa runt för att i bästa fall undvika fågelskiten (vanlig svenska) som finns överallt. Och ibland måste man täcka huvudet. Om någon vill skriva en kommentar så undanber jag mig några om nedan fina bild från ett Sikh tempel.

Avslutningsvis ett utdrag som sammanfattar detta från mammas dagbok; Vi fick guidad tur adhock i den heliga staden, Hindutempel, Sikhtempel, helig sjö, heliga män som vill be för oss. Jag tror jag kräks snart p.g.a. allt tassande i strumplästen bland duvskiten och allt annat mög, vilket tar bort upplevelsen. Men nu har vi sett alla tempel, tror jag. Och dessutom sovit över i den heliga staden. KALLT, värmelement + kamelhårsfilt. Luktar kamel!!! Där bjuds det endast på vegetarisk mat och nonalkoholic, dock andra berusningsmedel för den som önskar!

I morgon låter vi vår chaufför Satpan vila. Då gäller elefanttransport till Amber fort (och sannolikt något tempel, igen!)

Låter det negativt? Då är det ärligt missvisande. Människorna här är överlag mycket trevliga, generösa och vänliga. Visst vill de sälja på alla marknader, men efter två “Nej tack!”, lämnar de en ifred. Men visst, för många tempel, tonvis med duvskit och helig koskit överallt blir lite mycket efter ett par veckor. MEN VI TRIVS!