Blue Ridge Parkway

Boone Måndagen den 27 maj

De mytomspunna Appalacherna blev lite av ett, förvisso mycket vackert, men ändå "jasså"!

Då vi tydligen hamnat mitt i årets tornadosäsong, bokstavligen jagade ovädersfronterna oss på resan. Defakto hade vi turen att vår grovt planerade rutt lät oss köra slalom mellan oroshärdarna. Det var tuffa oväder med dödsfall och stor förstörelse som vi lyckades undvika. Varje morgon blev det därför en vana att titta på dessa tornadokarator och väderprognoser.

En av våra primära besöksmål på denna roadtrip som skulle besökas var begskedjan Appalacherna och då förträdesvis genom att köra den berömda Blue Ridge Parkway. The Parkway är känd för sina naturskönhet. Vägen går mellan Shenandoah National Park och Great Smoky Mountains National Park.

Blue Ridge Parkway, som är 75 svenska mil, går bokstavligen i stort sätt uppe på bergskammen hela vägen.

Vår bild av Appalacherna innan vi kom var kanske lite romantiserad så till vida att vi hoppades få uppleva lite av små samhällen där tiden mer eller mindre stått stilla de senaste 5 decenierna. I verkligheten såg vi mer av detta under vår färd genom präriestaterna än här. Men visst fanns det rester av gammal bebyggelse.

I verkligheten var områdena vi körde på och på och runt Blue Ridge Parkway tillrättalagt på amerikanskt vis. Det första som mötte oss när vi väl kom upp på Parkway'n var en insats av en Ambulanshelikopter vid Devils Courthouse. Sannolikt rörde det sig om ett akut sjukdomsfall. 

Devils Courthouse.

Omgivningarna är enastående vackra, men blir kanske lite enahanda då det vackra fortsätter i stort oförändrat i 75 mil.

Tyvärr var vi kanske något för mätta på vackra vyer när vi körde upp till Grandfather Moumtain. Kraftiga vindar och regn gjorde kanske inte vår entusiasm så mycket starkare, men området/anläggningen var definitivt värt att besöka.

Tyvärr ser man inte hur kraftigt det blåste, hur djup klyftan under bron är eller hur mycket bron svängde på ett foto. Det gungade rejält!

Eftersom det finns gott om svartbjörn i området måste alla soptunnor vara "björnsäkra". Då björnar är smarta har man fått konstruerat ett lås som är för litet för att björna ska komma åt det med sina ramar eller tänder.

I parken finns två svartbjörnar i ett stort hägn. Det gick inte att se mycket av dem då de mest låg och sov.

Jo, det blev lite gäsp som texten säkert antyder.

För att komma åt boende och restauranger blev det minst sagt lite omvägar. Småorterna runt omkring är ur amerikanska mått mätt små, men väldigt inriktade på turism. Mycket fiske, vandring och en del jakt.

26 maj 2024 Blowing Rock och Restaurang Pedalin Pig BBQ Restaurant! Regnet öste ned och vi hade sådan tur att vårt hotelHoliday Inn Express låg 50 meter från denna restaurang. Nej det gick inte att gå p.g.a. regnet så det blev bilen. MEN VILKET KÄK! Kanske inte kulinariskt enligt franskt stuk, men en BBQ mat som hette duga! Så natten efter när vi övernattade i Boone så körde tillbaka till Blowing Rock och W"Piggen" för att äta! Varför chansa!

Sammanfattningsvis blev denna delen av roadtrippen kanske inte som vi förvantade oss, men inte desto mindre besöksvärt. See Ya, som vi säger här!