Men först avslutar vi Edinburgh Castle.
Trots 100-tals människor i köer för att få komma in i Edinburgh Castle där den Skotska Drottningen Maria Stuart en gång huserat, ville födelsedagsbarnet ändå göra ett besök. Dvs denna gång ett invändigt besök. Så som den lydiga maken man är fick det bli så.
![]() |
Här är dom ändå utan att behöva stå i en timmes kö. Visserligen ett lånat foto,men helt tillräckligt. |
Gränsen gick dock för min del att för att stå i ytterligare en lång kö för att få se de Skotska kronjuvelerna s.a.s. live.
Inne i slottet finns flera olika museum som var intressanta. De gamla fängelsehålorna som användes fram till mitten av 1800-talet var spännande att titta in i. Det hade nog inte varit fel att de som "är gäster" på våra anstalter idag hade fått prova en natt eller två på ett motsvarande ställe.
Det är lätt att förstå varför man byggt slottet en gång på denna klippa. Utsikten är total i 360grader.
Även de gamla Skottarna, kungligheterna och officerarna var nära sina hundar!
Vi vet kära döttrar att ni tycker vi borde ha en hamster istället för vår älskade hund. Men se här;
Inte ens kungligheterna som regerat på detta slott har en begravningsplats här. Men deras hundar har. Sedan flera hundra år har man begravt sina trogna fyrbenta vänner och hedrat dem med var sin gravsten.
Fiolspel och modern krigsföring "Made in Sweden".
Vikingarna (min tolkning är att det var de svenska vikingarna) förde med sig fiolen till Skottland och bidrog på ett markant sätt till den Skotska folkmusiken. Visst tänker man i första hand på säckpipan men fiolen är ett självklart instrument i den Skotska musiktraditionen.
Alexander Leslie av Balgonie var Fältmarskalk i den Svenske kungen Gustav II Adolfs arme. En stor del av kungens arme bestod av Skotska legosoldater. Gustav II Adolf införde en ny modern krigsföring som bl.a. innebar snabbare rörlighet och ökad eldkraft. Denna taktik medförde stora framgångar och vunna slag. Oturligt nog stupade som bekant kungen vid Lützen mycket beroende på den rådande dimman. Ingen kung = ingen som betalade soldaterna.
Så de Skotska soldaterna vände hem, och med dem följde kungens Fältmarskalk Alexander Leslie av Balgonie och blev sedermera Överbefälhavare för den Skotska coventarmén. Som ÖB organiserade han om och moderniserade den Skotska armen efter Gustav II Adolf principer.
Turistmecka med mycket historia.
Att Edinburgh var ett så stort turistmål som det uppenbarligen är, hade vi inte "koll" på. Staden var minst sagt lika "busy" (som vi säger här) som London.
Gatorna var bokstavligen fyllda med turiser, gatumusikanter, säckpipeblåsare (skratta inte nu Hanna - internt skämt) och gycklare av alla slag.
John Knox och hans hus byggt 1490.
John Knox som levde på på 1500-talet och var Skottlands motsvarighet till Martin Luther. Han grundade den Skotska Presbyterianska kyrkan och kämpade mot katolisismen.
Huset John bodde i, det lilla i mitten på ovan foto, är ett av de äldsta i Edinburgh som till stora delar är i ursprungligt skick. Även om det inte finns mycket att inredning och möbler kvar från medeltiden så kändes verkligen historiens vingslag när man vandrade runt inne i byggnaden.
Britannia, en skönhet som stävade på de blå haven, och gjorde Queen Elisabeth's underkläder blå de också.
Efter ett par hektiska dagar i Edinburgh var det tid att packa och fara vidare genom Skottland. Men vi kunde givetvis inte lämna staden utan att besöka The Royal Yacht Britannia. Ett fartyg byggt för och endast använt av "the Royal family".
Visst är hon en skönhet som korsat haven en bra bit mer än 1.000.000 sjömil. En liten nätt representation och nöjesbåt med en besättning på 250 man.
Drottningens favoritplats ombord var tydligen thesalongen med sina stora glaspartier. Idag finns där en bättre restaurang som vem som hest får besöka.
Självklart medförde man en egen bil för att kunna göra lite privata landsutflykter när tillfälle gavs.
En Drottning och hennes skeppsklocka.... |
Drottningens toalettbord. |
Drottningens säng är tillverkad i ett mått för att passa lakanen som använts av Drottning Victoria på dennes och Alberts Yacht som just förvånande hette; HMY Victoria and Albert III. Detta var m.a.o. föregångaren till Britannia.
Flera inredningsdetaljer och möbler i Britannia kommer från HMY Victoria and Albert III.
I en av officersbarerna ombord på Britannia finns denna silverpjäs i form av ett skepp som egentligen är en saltbehållare som enligt vad som berättas ägts av den sista Tsaren av Ryssland. Officerarna på HMY Victoria and Albert III fick den av Drottning Alexandra 1906.
Träapan kommer från Danmark av alla ställen. Traditionen var att denna apa gömdes dagligen av någon i den kungliga familjen för att sedan letas upp av de höga officerarna. Upphittaren fick bjuda de övriga i baren.
![]() |
HMY Victoria and Albert III |
Britannias bankettsal är magnifik. Det är inte utan att man återigen känner lite av historiens vingslag när man står intill det jättelika bordet och inser vilka som suttit där och dinerat. Presidenter, Margret Thatcher, Nelson Mandela m.fl. m.fl.
Salongens originalmöbler från 1953 står sig fortfarande idag och andas elegans, eller....
Förutom tre olika kök så finns givetvis en komplett operationssal med tillhörande laboratorium ombord.
The Royal Yacht Britannia är utrustad med den största tvättavdelningen på något fartyg i Brittiska flottan. Med en besättning på 250 man och ett krav om ständiga uniformsbyten var behovet minst sagt stort. De höga officerarna var tvungna att byta uniform upp till sex gånger per dygn beroende på tjänstgöring och var man skulle befinna sig i båten.
Kungligheternas kläder tvättades helt separat under överinseende av en av Drottningens adjutanter. Vid ett tillfälle blev alla Drottningens plagg blåfärgade efter tvätt. Det visade sig att tvättvattnet hade fel PH-värde och reagerade med vattenledningarna som var av koppar. Drottningen lär inte ha gjort vågen åt misstaget!
Nästa stopp det mysiga "Fawlty Towers hotellet" Mackays i Oban.
På vägen från Edinburgh till Oban träffade vi bl.a. på denna Highland Catle tjuren. Annars är det naturligtvis fåriga får man får se överallt här. Och en och annan fårskalle som inte vet att det gäller att hjälpas åt på vägar som bara rymmer en bil i bredd och att det är vänstertrafik i Skotland. Räcker det att jag säger turister. Vi är ju inte turister, vi är ju besökare eller!
Hotel Mackays i Oban var ett riktigt mysigt hotell. Innanför ytterdörren möttes man av en kristallkaraff med sherry som huset bjöd på. Likaså fanns det sherry att tillgå i varje rum.
Morgonen börjar man naturligtvis med en riktigt Scottish traditional breakfast som naturligtvis också inkluderar Stornoway blackpudding (Grovkorning blodpudding). Gott!
Oban var ett mysigt kustsamhälle. Tyvärr alldeles för mycket folk här också men Ingrid lyckades tack och lov igen hitta en restaurang med bra mat. Vet inte om det har med åldern att göra men det brukar inte vara hennes bästa gren. En enkel men riktigt god Fish & chips gjord på purfärsk torsk serverad med hemmagjord tartarsås. 10 av 10.
Harry Potter, Here we come!
När vi planerade resan till Skottland planerade vi att åka Harry Potter ångtåget "Hogwart Express" som i verkligheten heter "The Jacobite". Men inte en chans, totalt fullbokat hela säsongen!
Men skam den som ger sig. Eftersom vi ändå skulle passera Fort William så kunde vi faktiskt kolla om det blivit några återbud. Jag måste erkänna att jag var tveksam eftersom själva resan skulle ta 2,5 timmar PÅ ETT HÅLL. Tåget gör ett uppehåll i Mallaig, som är slutstation, på en timme. Dvs denna tågupplevelse skulle inalles ta totalt 5 timmar.
Men vi bestämde oss att försöka och lyckades få tag i 1:a klass biljetter efter 1,5 timmars köande. 1200:- ToR, men då ingick en kopp te...........
Det blev en upplevelse! Landskapet vi åkte igenom är speciellt och andäktigt vackert med sina berg, sjöar och vattenfall.
All sotrök som från ångloket trycktes in i vagnarna när tåget gick igenom tunnlarna bidrog också till att uppleva hur det var förr. Sot runt näsborrarna, en stickande känsla i näsan, svidande ögon samt ständiga hostattacker. Men varför gnälla, det blev ju som en tidsmaskin på riktigt!
Lånat foto - men såhär ser det ut.
Detta var vad jag lyckades fota inne ifrån tåget. |
Mallaig pittoreskt färjeläge som blivit en turistfälla.
Väl framme i Mallaig var vi rätt hungriga. Så för att få ett bord rusade vi till en av de närmsta restaurangerna innan alla som kom med samma tåg som vi hunnit ut. Vi kunde faktiskt nästan varit utan den dyra maten. När vi ändå var där tänkte vi passa på att köpa biljetter till färjan ute till ön Skye som vi planerat att åka ut till dagen efter. No way Jose'! Inte en chans, alla färjor var fullbokade de närmsta veckorna........
Om det var den mediokra maten, att vi inte kunde ta färjan till Skye eller den lite sotiga och långa tågresan tillsammans med alla exalterade Harry Potter fans som gjorde att jag kände att det började närma sig vad man brukar säga; enough is enough!
På stationen stod ett vanligt tåg som skulle gå till Fort William som innebar 1 timmes kortare restid. Tåget skulle kosta 130:- per person. Yes let´s go! Väl ombord när tåget startat kom konduktören och skulle ta betalt. Vi fick aldrig riktigt ihop vad som hände. Han påstod att biljetterna för oss tillsammans skulle kosta 5 pund. M.a.o. lite över 25:- per person. När vi senare tittade på biljetterna vi fått stod det att de gällde från stationen innan Fort William. 5 minuters resa!?
Om konduktören var onykter, snäll eller ny på sin tjänst vet vi inte, men både bra och billigt blev det.
Nu blev det lite konstigt igen. Planen var ju att vi skulle tagit färjan från Mallaig, vi hade därför bokat in oss på ett väghotell i närheten. Så efter vår ankomst blev det till att nästan köra tillbaka till Mallaig, för att morgonen efter åter köra tillbaka till Fort William eftersom det inte finns några alternativa vägar. En liten extra tripp på ca 14 mil.....
"To be continued" som de säger här.
Michael
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar