Det har varit oundvikligt att att ryckas med i Presidentvalet här i USA. Som jag berättat tidigare så har valet genomsyrat allt här. Eftersom vi nu kommit till Hawaii blev det till att fira segern tillsammans med Hawaiisonen Obama. Visserligen var han inte här personligen, så vi fick hålla tillgodo med en Alohabama.
Sandy gav ett tragiskt och blåsigt avslut.
Givetvis har mycket också varit fokuserat på stormen Sandy. Eftersom vi skulle lämna Bettan i Chicago just dagen då Sandy skulle dra in över land fick vi parera lite för att vara på den säkra sidan. Ytterkanten på Sandy snurrade ju bort mot Chicago. Blåsigt blev det, men inte värre än en vanlig höstdag i Karlskrona. Så det blev nästan “hemmasom” känsla. Men oj vilket kaos och elände stormen lämnat efter sig både i Karibien och USA.
Svensk General blev räddningen i Chicago.
Efter ett nästan tårfyllt avsked av Bettan så hade vi en mellandag innan flyget skulle gå vidare till Hawaii. Eftersom vi inte hann med att bese den kända bönan i Millenium Park förra gången vi var här, så blev det Ingrids prioritet nummer ett. Personligen var bristen på snus, mitt stora problem och fokus. Efter mycket letande på internet så hittade jag tobaksföretaget Iwan Ries & Co Est 1857. Ett mycket skumt ställe på andra våningen i ett av Chicagos äldre hus. Liknande mer ett sådant ställe man ser på gamla filmer som erbjuder s.a.s. glädjeflickor. Eller kanske man ska säga kaffeflickor numera!? Hursomhelst denna mörka och över 150 år inrökta lokal hade Svenskt General portionssnus på lager! Dvs. hade, för jag köpte nog merparten av vad de hade för säkerhets skull. Lättad blev jag, och Ingrid också. Jag för snusen, och Ingrid för att hon undrade var fasen jag släpade med henne till för något etablissemang.
Hawaii, Honolulu, Wakiki Beach – ytterligare en paradisiskt plats på jorden !
Så var vi äntligen framme i Honolulu efter över 10 timmars flygning. Härligt att komma till värmen efter de sista lite bistra dagarna i Svenskimmigranternas fotspår. Var vi än har varit på moder jord så är nog klimatet på Hawaii det mest behagliga som vi har upplevt. Ca +28 C dygnet runt, och några grader lägre i vattnet. Visst är solen het, men inte så intensiv som exempelvis i Australien. Skönt, avkopplande och riktigt trevligt!
Wakiki är förvisso riktigt turistiskt, mycket folk, och det vanliga krimskramset. Men det är rätt OK att bo 25 meter från allt. Stranden, baren, restaurangen etc. etc. Kändes rätt lyxigt efter husbilslivet. OCH äntligen en riktigt bra Thairestaurang igen! Underbart! 5 av 6 kvällar blev det Singha Beer och thaimat.
Nu är ju Ingrid och jag inte de som kan ligga still på en strand, så det blev mest ett uppfriskande kvällsdopp på Wakiki Beach innan det var dax för middag. Men först ett glas vin eller öl på balkongen för att bese den alltid så magiska solnedgången som blir på dessa breddgrader.
Utsikten från balkongen skämde inte för sig.Tack Emma kära dotter, som hjälpte oss att välja hotell.
Hula Hula 07.00 på morgonen, dvs varje morgon, kan bli väl bra.Visst tillhör det väl Hawaii att man ska få se Hula Hula dans. Men inte 07.00 på morgonen. I alla fall inte varje morgon. Visserligen tillhörde denna dagliga morgonunderhållning grannhotellet, men själva uppträdandet var nedanför vår balkong. Och inte en ända morgon i bastkjol! Lite knätofsdansvarning! Så tack igen Emma för att du hjälpte oss att välja just detta hotell.
På tal om Emma, så hittar man Queen Emma Street här i Honolulu, uppkallad efter den Hawaiianska drottningen Emma.
Vägnätet på Oahu, som denna Hawaii ö heter, är väl utbyggt och är i förvånansvärt bra standard. Runt Honolulu är motorvägarna oftast i 4 filer i båda riktningarna. Kustvägarna som går mer eller mindre längs strandlinjen runt ön är givetvis mindre, men mycket bra.
Det blev en Bettina II (Jeep) på Oahu också.
Surfingens vagga.Surfing är ett måste när man är här. Uppe i norra delen av Oahu finns de största vågorna i världen som är perfekta för denna ädla sport. Vi fick ju lite blodad tand för detta i Australien.
Visst ser det juste ut trots att vågorna inte är i den riktigt perfekta storleken. Med en bra instruktör går det rätt bra, eller hur! Ja för de som surfar vill säga. Det närmaste surfing vi kom var nog när Ingrid surfade upp för stranden när en våg tog med sig henne upp på land. Utan bräda. Jag tror hon har fått bort all sand nu. För badat har vi gjort på olika stränder runt hela ön.
Det är ca 10-15 meter djupt i vattnet på ovan foto. Man kan se fiskarna längs bottnen.
De enorma stränderna och det kristallklara vattnet här är nästan för bra för att man ska tro det är på riktigt. Och inga mygg eller strandflugor. Det är skönt, man hoppas bara att det är naturligt och inte på grund av besprutning.Bad i Hanauma Bay – dyrt bad & snorkling.
Härifrån till Evigheten.Denna Oscarsbelönande film med den klassiska kärleksscenen där Burt Lancaster och Deborah Kerr ligger omslingrade på stranden spelades in här. Nej vi gjorde ingen upprepning. Det passade sig inte, men vi snorklade. Bra snorkling, mycket fisk. Men 600:- för inträde och hyra av utrustning är inte måttligt fräckt. Alla andra stränder runt om ön är gratis och minst lika bra.
Hanauma Bay
Bad på Mākua Beach.Mākua Beach, stranden där man sjöbegravde den kända Hawaiianska sångaren Izzy (Israel "IZ" Kaʻanoʻi Kamakawiwoʻole).
Känn vibbarna!
Somewhere Over the Rainbow
Japaner, Japaner.
Att Hawaii är Amerikanernas Mallorca var väl ingen nyhet, men att det också Japanernas semesterö blev en nyhet. I och för sig inte så konstigt med tanke på att avståndet till Japan är ungefär detsamma som till USA:s fastland. En annan nyhet var också att Japanerna numera använder stativ när de ska fotografera sig. Det verkar vara riktigt på modet då var och varannan Japan släpar på ett stort stativ. Jag undrar om de haft utförsäljning eller om det är så att man hittat självutlösaren på kameran. Så hittills har man sluppit vara gruppfotograf, vilket är rätt vanligt annars var man än stöter på dem.
En full dag på Pearl Harbor.
Pearl Harbor är ett Mecka för den som är intresserad av historia i allmänhet och II-världskriget i synnerhet. Det är väl lika bra att jag understryker för döttrarna att Ingrid också tyckte det var intressant. Ja, vi var där en hel dag!
Det Japanska helt oväntade anfallet på Pearl Harbor drog ju som bekant in USA i II-världskriget. En mycket stor del av USA:s Stilla Havsflotta slogs ut då de låg mer eller mindre på parad i hamnen med mann och allt. Många fartyg sänktes, över 2400 amerikaner omkom och 1200 skadades. Nästan 1200 omkom på stridskeppet Arizona. Arizona ligger fortfarande kvar där hon sjönk p.g.a. sina skador. Det var inte möjligt att ta upp de omkomna så fartygsvraket är också en begravningsplats.
Det har gått 70 år sedan hon sänktes och ändå sipprar olja upp fortfarande från henne.
Ubåten USS Bowfin.
Påväg ner i USS Bowfin. Ni ser ju själva hur glad Ingrid är. Hon, d.v.s. ubåten, var oväntat välbevarad och intakt med tanke på att ha varit med under II-världskriget.
Flyget fick sig också en riktig omgång.
Nästan 400 hundra Amerikanska stridsflygplan blev förstörda under anfallet. Nästan alla stod på marken.
En av de gamla flyghangarerna som finns kvar. Se alla kulhål i glasrutorna.
Som av en händelse har man parkerat Big Mo, slagskeppet Missouri här också.
Missouri intar en mycket central roll i historien. Stred under II-världskriget, Korea kriget och gjorde sin sista stridsinsats under Dessert Storm (Kuwait)1991.
Det största historiska ögonblicket var nog ändå att det var på detta fartyg Japanerna skrev under den ovillkorliga kapitulationen under II-världskriget.
Fartyget är gigantiskt och hade 2700 man i besättningen. Hon var helt självförsörjande med eget tvätteri, bageri, flera kök, läkare tandläkare, fängelse mm.mm. Så det tog ett tag att gå igenom allt.
FIRE! Ingrid sittande i Missouris stridshjärta, kommandocentralen. Stolen hon sitter i tillhör fartygets högsta stridsbefäl. M.a.o. den officer som avgör när kanoner eller missiler ska avfyras.
Pearl Habour anfallet är nog ett största förnedringar som USA råkat ut för.Japans Kapitulation på The Battleship Missouri är nog Japans största förnedring genom alla tider. Och nu är de bägge samlade på ett och samma ställe s.a.s.
Missouri är också känt för en av Chers bästa låtvideos. Kanonbra i dubbel bemärkelse!
If I can turn back time.
Så det blev trots allt några mil på Oahu. Efter en lagom flygresa på 45 minuter är vi nu då i Lahina på Maui.
För första gången någonsin har vi blivit minst sagt förvånade över att bilderna på hotellet vi bokat in oss på ger ett sämre intryck av hur det egentligen är. Bilderna brukar alltid vara så fancy och verkligheten betydligt sämre. Men som sagt Honua Kai Resort & Spa är nog ett av de bästa stället vi varit på. Studion vi har är stor och mer eller mindre helt ny. Den innehåller allt och lite till. Till min glädje ismaskin med möjlighet att göra olika sorters is, givetvis Martiniglas och shaker. En brödrost som man nog måste gå en kurs för att kunna hantera. Matberedare mm.mm. Till Ingrids stora glädje tvättmaskin och torktumlare.
Hela väggen ut mot balkongen är öppningsbar. Och balkongen!!!!!!
Mycket talar för att det inte blir så mycket körande på denna ön!
Lite djur måste ju vara med.
Jag har ingen aning om vad det är för pippi eller råtta, men rödtofsen är lika vanlig här som gråsparvarna hemma och “råttan” med lurvig svans är mycket vanlig. Svante upp till bevis! Vad är det för djur?
Aloha Ahiahi – som vi säger här!
Ingrid & Michael
Hejsan
SvaraRaderaÄr Thai = Klintakrog?
Man blir ju inte mindre sugen på Hawaii när man sett detta inlägg! Men Pearl harbour i 1 dag? Nja II Världskriget har vi nog hört och sett tillräckligt.
Svante hälsar att det är en mungo...den råttliknande saken alltså, fåglen såg ut som en rödtofsad lärka men kan även vara en fink av något slag så han är lite osäker, hur stor var den?
Puss & kram från svante och mig