Arches National Park. NP nr 4.

Moab, Arches National Park 10 maj 2024.

Efter 65 svenska mils körning mellan nationalparkerna vi tänkt besöka var vi då framme i Moab och Arches NP. Får väl erkänna att i och med att alla dessa platser är så mäktiga så blir det svårt att till slut ta in all storslagenhet. Man blir lite mätt s.a.s.

'

För att få komma in i Arches NP var man tvungen att boka tid då man bara släppte in ett begränsat antal besökare per dag. Detta skapade en del huvudbry för oss eftersom avstånden är så pass stora, men vi lyckades "taima" och få tag i biljetter efter en del strul. Man släppte oftast extra biljetter tidigt på morgnarna vi 07.00 som Ingrid lyckades knipa åt sig.

Trots det dag- och tidsreglerade insläppet så var det ca 30 minuters kö att komma fram till inkörseln. Vi hade tidigare mött ett gäng på ca 50 seniorer i vår ålder och uppåt längs vägen. Alla körandes Harley Davidsson motorcyklar. Det visade sig att dessa också skulle in i nationalparken samtidigt som oss. Hela gänget kom från Qubeck i Kanada.

A whiptail lizard höll på att skrämma livet av Ingrid när den kom skuttande.

Balanced rock

Alla nationalparker vi besökt denna gången har också långa vandringsleder och områden där du får bergsklättra. Vissa aktiviteter måste åtföljas av en ranger, medan andra får man utföra på egen hand. MEN man måste alltid ha tillstånd som oftast kostar en slant.

Fotona ovan och enda; Bergsklättrare på väg ned.

Ravens (korpar) fanns det gott om. De är så smarta och stora. Korpen på nedan foto höll passagerarna i detta fordon under uppsikt. Så fort de gått iväg hoppade den runt bilen för att se om kusten var klar. När ingen människa reagerade hoppade den upp på och in i bilen och letade efter något att ta. Jag skrämde iväg den 2 gånger. När ägarna till slut kom tillbaka talade jag om vad som hänt och det blev givetvis väldigt förvånade (stadsbor).

Efter flera timmars exkursion av områdets bländande skönhet var det tid att åka till hotellet och check in samt leta upp ett vettigt matställe. Denna kväll blev det Thailändsk mat som faktiskt höll väldigt hög klass.

Är det något jag avundas amerikanarna är det deras möjlighet att åka runt med sina husbilar och bostadstrailers. Husbilarna är oftast lyxigt inredda och utrustade med både vanlig toalett och tvättmaskin. Nästan alla större husbilar/trailers är utrustade med elverk vilket gör att de kan stanna var som helst utan att behöva sakna några faciliteter. I stort alla campingar och ställplatser har "full hookup" vilket innebär att man kopplar upp sig mot VA och el med tre snabbkopplingar. Vipps så är allt tömt och påfyllt! Självklart har man ett fordon efter som man "towar". Inte sällan en fyrhjulsdriven bil så man kan köra lite off road där det krävs. Självklar har man ved med sig. Lägerelden och grillen är en mycket viktig del av detta ambulerande liv,,,,  Jag vill me ha.......

En stilla del av Coloradofloden.

Fotot ovan ljuger lite. Området bokstavligen dånar av liv, men man ser väldigt lite av det rika djurlivet längs floden. Lite fåglar gjorde lite uppvisningar precis som hägern som går längs strandbanken.

Nästa Santa Fe och därefter ut i den vida prärien mot östra USA!

Capital Reef National Parks. NP nr 3.

8 maj 2024

Capital Reef National Park.

Då var det tid att lämna "skithotellet" i Panguitch för att köra All-American road Scenic Byway 12 som går igenom Capital Reef NP. 

Eftersom detta inlägg skrivs betydligt senare så har vi "passerat" flera hotel och motel sedan vi var i denna nationalpark och kan konstatera att kvalitén överlag är mycket sämre än Europa. 

Maten är ett konstigt kapitel. Middagsmat och lunchmat är överlag MYCKET bättre än när vi var i USA förra gången.  En tydlig förändring!

MEN, MEN frukostarna eller vad man ska kalla dem är en ren katastrof både bokstavligt och bildligt! Det är helt oförståeligt vad för skräp som serveras och vad som merparten av Amerikanarna vräker i sig. Standard verkar vara 3 cm tjocka våfflor som täcks med ett 3 centimeters lager grädde och toppas med chokladsås............ Vidrigt! Annars är det äggröra och något som liknar hamburgare. Dessa hamburgare är ibland s.a.s förpackade i plast och ska värmas i mikrovågsugn. Bagels och i bästa fall någon marmelad i plastförpackning finns också att tillgå.

Miljö som av aktivisterna kallas "Klimat" av ren okunskap!

Ingen kan väl förneka att vi alla måste göra något åt miljöförstöringen. Men detta tjatade om "klimatet" är varken konstruktivt eller effektivt och döljer det verkliga problemet med den absurda miljöförstöringen som med alla sina konsekvenser verkligen är globalt illa,

Miljöförstöringen kan vi alla överallt göra något åt, men klimatet är inte greppbart och måste om möjligt åtgärdas globalt.

Våra rikspolitikers lekstuga med plastpåseskatt och från Brasilien importerat slaktavfall till bränsle gör absolut inget för vare sig klimat eller miljö, gör det endast dyrt för svenskarna.

Alla som varit i Asien, Sydamerika, Indien för att inte tala om USA inser hur illa just miljöbelastningen är och i jämförelse är Sverige i synnerhet och Europa i allmänhet långt framme. Ska vi uppnå något måste all kraft och fokus läggas på att få de stora bovarna att lägga om sin politik.

USA fullständigt frossar i plast. Det är plastmuggar som ligger i en egen plastpåse. Det är plast, plast, plast..... Till och med vanliga restauranger använder plasttallrikar och plastmuggar, för att inte tala om alla hotell. Det är faktiskt skrämmande. Man måste upp till finare och riktigt dyra restauranger för att få vanliga glas och porslinstallrikar. Absurt!

Plast i plast!?

Att promenera i USA är fortfarande en utmaning. Visst inne i städerna finns det OFTAST trottoarer, men långt ifrån på alla håll. Miljontals och åter miljonstals fordon finns det givetsvis i landet som mer eller mindre är helt uppbyggt runt bilen. Exv minnesmärken som historiska slagfält, nationalparker etc etc är upplagda så att du åker runt med bil. Vad kommer Europas vurm för att döda sin bilindustri att tillföra för något gott till denna fråga????? Inte ett dugg! Ett nålstick! M.a.o lägg kraften på att förmå de stora miljöförstörarna att ställa om till främst bränslesnåla fordon. Det hade gett effekt!

All-American road Scenic Byway 12 och Capital Reef var det ju...

Vackert, stort, hissnande..... man blir andlös helt enkelt!

Michelingubben får skällning av frun för att han går för nära kanten. Det är ju bara 1000 meter ner till ravinens botten.

Torrey 9 maj 2024.

Den lilla byn Torrey visade sig vara en rätt mysig liten wild west town mitt i tidigare indianland. Omgivningarna är storslagna som synes!

Motell Torrey var lite speciellt. Ingen reception så man fick boka in via telefonen. Motellet var uppdaterat och fräscht. Det som avvek var att brandlarmet gick två gånger på morgonen, men då ingen personal fanns på plats tog det sin lilla stund innan oljudet från det falska alarmet tystades.

Ska dock sägas att motellet var bra!

Även hästarna hade givetvis ett hotell på denna lilla ort! 

Vägen upp till Moab och Arches National Park är i sig lika vacker som nationalparkerna!

En ensam cowboy letar efter sina kor på denna öppna prärie. 10 mil av öppet bete är mer regel än undantag här. Trots detta är hastighetsbegränsningen 65 miles/hour (105 km/h), så det gäller att se upp för kreatur på vägen.

Colorado river x 2!

Bro nr 1 över Coloradofloden.

Notera bro nummer två över Coloradofloden.... högt upp!

Petrified forrest trail.

En 1,5 timmes vandring inkl lite backträning visade sig vara en rätt intressant utflykt. Området hade varit ett ställe därmed lokala indianerna plockade bränsle.

Katusblommor är ofta mycket vackra.

Syns dåligt på fotot men den olikfärgade ytan är en trädstam som blivit fossilt. Man kan räkna årsringarna på flera av fd. stockarna. 

Man passerar otaliga nedlagda bensinstationer, motel, restauranger och andra verksamheter ute på landsbygden.

Men den amerikanska posten finns i varje liten "håla"!

Man kör förbi otaliga upplag med skrotbilar, gamla maskiner, flygplan etc. Vissa av dessa platser härute i ökenlandskapet är rena guldgruvan för entusiaster av olika slag.

Hästen är härute en oumbärligt arbetskamrat som man träffar på överallt.

Ankomst till Moab och Arches National Park.