KORSIKA RUNT MED VÄNNERNA ANNA & HANS.
Så var det tid att bocka av ett resmål som vi funderat på ganska länge. Korsika var faktiskt lika vackert och behagligt som vi föreställt oss förutom dyrt med tanke på den Svenska numera"pesetasen".
Välkomnade var både bra och mindre bra. Vädret var fantastiskt och väldigt, väldigt varmt och det var lång kö till hyrbilsutlämningen. Anna och jag som skulle vara chaufförer tvingades stå i solgasset i över en timme medan Ingrid och numera"broder Ad Blue" Hans Almroth satt i den behagliga skuggan. Livet är inte rättvist!!!
Från Bastia till Calvi valde vi vägen som gick längs kusten. Helt underbara vyer serverades oss.
Calvi.
En mysig stad med ca 6000 invånare och en massa turister och en hel del yachter i mångmiljonklassen.
Den lilla "ekan" nedan var svenskflaggad.
Den lilla segelbåten var nog den största privata segelbåten jag sett. Notera masten på nedan foto som nästan är lika hög som kyrktornet. Då ska man ta med i beräkning att kyrkan ligger flera meter högre än havsnivån.
Hamnpromenaden med sina restauranger och gränderna i Calvi var trevliga att strosa i.
Citadella di Calvi.
Citadellet som byggdes på 1400-talet tronar stolt och blickar över de nyare delarna av staden.
Inte så förvånande så var utsikten formidabel. Det som var lite överraskande var att folk fortfarande bodde uppe i citadellet.
Légion étranger eller som vi säger Främlingslegionen har sitt högkvarter på Korsika vilket syntes då man mötte många uniformerade legionärer på helgen i Calvi. Nedanför Citadellet finns ett monument på stupade legionärer med namnen ingraverade. Minnesmonumentet inbegrep stupade från 1914 -2014.
Djup studie av menyn!
Calvi bjuder på många vackra gatumiljöer.
Hotell Méditerranée i Calvi var suveränt beläget med gångavstånd till allt man kunde önska sig. Relativt dyrt och ganska små rum men ändå behagligt. Från vår balkong kunde vi följa nedan vackra Husky som vaktade. Hunden var lös och sprang ut och in som han ville, men verkade vara mycket väluppfostrad. Jag förstår inte hur de får sina hundar att uppträda på på detta viset. Inget skäll och och hanterar trafiken bättre än de flesta människor.
Ingrid och jag försöker alltid gå en rask morgonpromednad på ett 4-5km. Förutom behövlig motion få man se så mycket. Exv Calvi´s kyrkogård som låg högst upp på en kulle med en vidunderlig utsikt. Det är fascinerande att se alla dessa kryptor, inte minst med vetskapen att de kostar en förmögenhet.
Såhär växer tydligen granatäpplen.
Efter sol kommer regn!
Efter lite kollektivt beslutsfattande bestämde vis oss för att åka den gamla kustvägen ned till Galéria eftersom vädret var sådär. Hans som satt i passagerarsätet fram och därmed nära de branta kanterna som stupade par hundra meter ner till havet, tyckte väl att det blev väl spännande ibland. Det blev väl inte bättre av att man till och från såg en del bilvrak som åkt av vägen och blivit liggande som skrot nere i branterna.
Så skulle vi då också besöka Prince Pierre Bonaparte slott in Calenzana. Egentligen oklart varför då slottet, som numera är en ruin, byggdes av "Nappes" brorson långt efter att Napeoleon själv var död.
Väl åter i Calvi skulle jag snabbt ut och köpa lite vatten när himlen totalt öppnade sig och de små gränderna bokstavligt förvandlades till vattenfall. Regnkläder - nix!
L'lle-Rousse
En ny kortare dagsutflykt gick till Lille-Rousse där Anna & Hans varit tidigare. Ånyo en trevlig stad väl värd ett besök.
Den svarta Morens avhuggna huvud med ett pannband (tidigare ögonbindel) är på Korsias flagga och vapensköld, här som dörrpostmärke. (Sardinens har fyra lika avhuggna huvuden på sin flagga)
Ursprunget diskuteras tydligen forfarande men de flesta verkar överens om att det härrör från Pierre I av Aragons seger över de moriska kungarna 1096. Kanske inte så konstigt att det finns lite olika versioner.
Ad Blue Brothers, med rätta myntat av Hans Almroth!
Denna episod utspelade sig på "hemväg" från Lille-Rousse till Calvi. Halvvägs började en varningslampa blinka bilen som på franska uppmanade oss att fylla på ad blue i bilen. Varken Hans eller jag hade gjort detta innan. Nåväl in på en mack och köpte en dunk som nu skulle fyllas i ett litet jä.la hål på bilen. En femliters dunk i ett hål som var stort som en enkrona.
Med gemensamma krafter försökte vi få till det men det mesta kom utanför hålet. Vi måste ha en tratt, men vad tusan heter det på franska? Tydligen hade mackföreståndaren roat sett dessa klantskallars försök och kom ut och pekade på dunken samtidigt som han uttryckte något obegripligt på franska alternativt korsikanska.
Jo vi fattar att innehållet i dunken ska i bilens Ad blue tank, men hur? Mackföreståndaren kunde tydligen läsa vad vi tänkte och vek undan etiketten på dunken........
Under etiketten s.a.s integrerad i själva dunken fanns ett påfyllningsrör att lyftas ut och därmed enkelt skruvar på dunköppningen. Folket på macken skakar väl fortfarande på huvudet, så OK vi får väl kalla oss Ad Blue Brothers!
Sista morgonpromenaden i Calvi.
Småbåts- och fiskbåtsmarinan i Calvi är stor. Det är något speciellt att gå ned till en hamn tidigt på morgonen när det s.a.s. börja röra sig. Fiskare som besiktigar sina fångstredskap, fritidsbåtsägare som tvättar sina båtar etc etc.
Någon med humor delar med sig!
Hej då Calvi - ett återbesök är nog inte helt uteslutet!
Petreto
Ett kaffestopp i Petreto på vägen till Ajaccio. Ad Blue Brother ser rätt glada och avslappnade ut!
Ajaccio
Så var vi då framme i Ajaccio och vårt hotel Stella Di Mare. Vi hade beställt rum med terass och "Seaview". Vi blev nog alla lite chockade vid ankomsten. Anna & Hans rum formligen stank av avlopp och utanför våra terasser såg det ut som en soptipp! Seaview kunde vi inte klaga på eftersom havet låg 5 meter framför våra terasser.
Efter ett rumsbyte var vi hyfsat nöjda med rummen och kände väl att vi får acceptera soptippen.
Dagen efter kom man och städade upp och vi fick klart för oss att allt berodde på en storm som varit då man fått slänga upp alla pryar för att de inte skulle åka ut till havs.
Men de kunde väl informerat oss om detta!?
Hotellet hade ett fantastiskt läge men var lite slitet.
Våra rum nederst till vänster om poolen. |
Roccapina-Ortolo
Näst sista dagen på denna underbara ö blev en riktig långkörare. Från Ajaccio via Bonifacio på öns södra udde till Bastia som i princip ligger strax under öns norra udde.
Vyerna och det azurblåa vattnet på Korsika är "ögonbedövande" vackert.
Väldigt märkliga stenformationer på vägen ned till Bonifacio.
Bonifacio
Det blir lite upprepande att säga fina gränder, högt beläget, fantastisk utsikt etc. etc. MEN det är så igen! Det är vykortsvyer vart man än vänder blicken.
Fantastiskt dock att se Sardinen torna upp sig vi horisonten.
Och sen var det dethär med mat!
Det heter ju; Man lär så länge man lever! Så är det definitivt.
Våra vänner Anna & Hans har ett litet annat perspektiv på mat än vad vi har, Detta är helt OK, men ger ibland upphov till i våra ögon lite komiska händelser.
Exv. Inför avresan från Korsika fick vi en mycket sen tid att få komma till den enda restaurang som fanns i närheten. Anna & Hans hade beställt frukost till morgonen efter och meddelade att de bara skulle ha något "litet".
Ingrid och jag (som inte skulle äta frukost) beställde var sin sallad och ...... Hans beställde en pizza och Anna en bit oxfilé och pommes.
Så numera har "något litet" fått en annan betydelse i vårt språkbruk! :-)
Maten på Korsika var enligt Ingrid och mig överlag den bästa mat vi ätit på en sådant turistmål som Korsika ändå är!