Khao Lak, lungt, skönt!

Khao Lak, lungt, skönt, fina stränder och stort utbud av restauranger, men har inte kommit tillbaka tills sitt "forna jag"!

Med lite blandade känslor, ite minst minnet av tsunamin, så hade vi valt att spendera sista veckan i Khao Lak. Det visade sig vara ett bra val, trots att det med all tydlighet framgick att Thailändarna inte lyckats komma ifatt pandemins konsekvenser. Alltför många lokaler står tommaoch hotellen verkade endast vara halvbesatta.

Vi bodde på hotell Baan Khao Lak i södra delen. Hit verkade de tyska charterresorna gå eftersom det var mest tyskar i området, Lite längre norrut hade nordborna uppenbarligen sina inkvarteringar. Betyget får bli med beröm godkänt. Betydligt mer ordning och reda samt renare än vad vi upplevde Koh Lanta,

Värt att notera att lokalbefolkningen var mycket trevligare än på Koh Lanta. Om det beror på att det mest finns buddister i Khao Lak och mer muslimer i Koh Lanta ska jag låta vara osagt, men faktum kvartsår att det var en stor attitydskillnad.

En liten förättskorg är aldrig fel!

Baan Khao lak Resort. 

Vår lilla strandvilla med direktaccess till stranden på 90m2 är nr två räknat från poolen till vänster. Villan var rymlig och luftig, mögelfri och utrustad med bubbelbadkar, in- & utedusch. 

Välkommen!

Vyn från husets panoramafönster var, i synnerhet vid solnedgången, andetagstagande. Eller "breath taking" som vi säger här!

Givetvis fanns en privat tillhörande skuggveranda. Jag nämnde innan att hotellet var mest frekventerat av tyskar. Vi är stora, i synnerhet jag, men sängarna var knäckta av någon som varit betydligt större än oss. Hhhmmm - men de fungerade fint att somna i ändå till bruset av vågorna och den sammetslena vinden. Sämre kan man ha det!

Underhållsskuld!

Vi blev riktigt nöjda med hotellet även om det syntes att det började bli slitet och i stort behov av uppfräschning. Personalen var mycket trevliga men det var uppenbart att man egentligen behövt vara flera.

Denna lilla varelse hade sitt revir utanför vårt hus och välkomnade oss varje dag.

Lite andra djur fanns också på anläggningen. Lite otäcka att ha så nära men verkade helt oberörda av vår närvaro.

Utan ambitionen att vara expert på blommor är regnskogens variationer av blomster fasinerande.

Anläggningens lilla poolrestaurang som också var vår frukostrestaurang var kanske inte en Michelinkrog, men serverade OK mat och drinkar. Lite blaskiga men ändå drickbara.

Frukosten var  utan tvekan en av hotellets höjdpunkter.

Härlig strand med få strandgäster! Lite paradiskänsla,

Sedan är det ju detta med fladdermöss!

Titta noga på ovan foto så ser du ett par av alla fladdermöss.

Ingrid påstår att hon inte gillar fladdermöss, ändå så är hon uppenbarligen en magnet för fladdermössen! Var vi än varit i världen oavsett kontinent så kommer de alltid fram när Ingrid är i närheten. Endast ett undantag, Austin Texas. Där stoltserar man med att flera tusen fladdermöss bor under en av broarna. Folk i hundratal samlas där varje kväll för att bese när de ger sig ut på jakt. Vi stod där nog över två timmar och det närmaste vi kom fladdermöss var alla suvenier med fladdermöss tema de sålde där.

Buddha day!

Sista kvällen i Thailand var planerad. Efter att ha slappat och badat hela dagen skulle vi återlämna motorcykeln för att sedan gå till vårt hus och packa. Till packningsarbetet var det musik och en gin & Tonic (för att undvika myggbett). Sedan skulle vi göra oss i ordning för att gå ut att äta en god middag med dito drinkar............Oooooops

Vad är nu detta? Alla som satt på restaurangerna satt och drack vatten! Till slut såg vi en skylt som upplyste att det var Buddhas dag och då serverar restaurangerna inte alkohol.

OK, alla är inte buddhister! Men förbudet var uppenbarligen nationellt för vi gav upp efter att ha besökt 5 restauranger.

Det blev taxi till hotellet lite lagom sura för att vi blivit blåsta på vår planerat mysiga middag. MEN, skam den som ger sig. Hotellet steg ytterligare i vår bedömning - de serverade både öl och drinkar! OK inte riktigt den mat vi tänkt oss, men helt OK. Så det blev en bra avslutning ändå!

Smolken i bägaren var att Hanna ringde och informerade oss att Adrian fått Denguefeber! Han låg på sjukhus med dropp men mådde efter omständigheterna OK.

Idag meddelande Svante att alla värden var bättre och att de fått åka hem! Skönt! Krya på dig snabbt Adrian!

I skrivande stund sitter vi på Krabi airport och hör föräldrarna skrika på sina barn.... Ibland undrar man vem vissa föräldrar tror är intresserad om Kalle är kissnödig eller inte?

Tack för denna gång Thailand!

Nedan foto togs på planet över Dubai - lite häftigt!

En dags färd mot Koh Lanta.

En dags färd mot Koh Lanta, 136:- SEK i erbjuden ersättning och "Sorry Sir!"

Som sagt, Hua Hin och vi är sannolikt klara med varandra. Dragningskraften som tidigare fanns är ett minne blott. Så vi var inte alls för ledsna att packa ihop våra pinaler och dra vidare även om vi visste att vi hade 8 timmar plus framför oss i en bil. Men vår chaufför (samma som för resan Krabi - Huay Yang) körde mycket bra, mjukt, kontrollerat men snabbt.

"Aspöfärjan" till Koh Lanta i Thailändsk tappning.

Efter ca 8 timmars bilfärd var det skönt att få sträcka på benen och andas in lite havsluft. Baksidan som lite fyrkantigt tänkande Svensk kunde jag inte låta bli att tänka på alla Svenska departement som skulle ha synpunkter på denna överfart på dessa motordrivna vrak. Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Arbetsmarknadsdepartementet, Hälsovård.... etc. etc.

På Koh Lanta sidan var strömmen för stark och vrakets motorstyrka för svag för att kunna styra in mot avkörningsrampen så en bogserbåt fick assistera genom att upprepande knuffa vraket i rätt riktning.

Allt gick dock bra inklusive ilandkörningen på denna sk. ramp!?

Äntligen framme hos Lanta Cottage SHA och vår sedan månader bokade Luxury Villa med poolaccess!

Reströtta men glada att äntligen vara här och med en längtan efter ett svalkande dopp i "vår" pool, anträdde vi receptionen. Vår förväntan att snabbt kyla av oss för att sedan åka för att träffa 2 av barnbarnen höjde humöret ytterligare. 

TVÄRNIT! Sorry Sir, your booked room is not free. You need to stay 2 days in a ordinary room. But my boss offer you 600 bath (136:- SEK) in compensation! Sorry!

Jag tyckte själv jag hanterade situationen rätt väl även om jag lindrigt sagt var gravt förbannad. Ingrid påstår dock att jag skakade av ilska och att hon bokstavligen såg hur det rök ur mina öron.

Hur få tag i ett rum nu på kvällen. OK visa oss rummet ni erbjuder; sa jag. Jag tog ett steg in i rummet och klev snabbt ut igen. Rummet var totalt mögelskadat!

(Tilläggas ska väl att jag är värre än en mögelhund - jag känner direkt om det finns mögel i närheten)

Jag förklarade på ett finare sätt att ni kan stoppa upp era rum så långt upp i ....... som ni kan. Efter en del samtal med svärsonen och en snabb titt på booking hittade vi en ledig bungalow på Golden Bay Resort som låg i närheten.

Golden Bay visade sig definitivt vara ett uppköp. Supertrevlig personal, trevliga och tillmötesgående ägare. Helt OK även om det inte var lyx!

När man ska umgås med Hanna & Svante med familj kan allt ändras - oftast till det bättre. Men det gäller att hänga med! 

Det blir alltid många och spontana förändringar. Det löser sig ju, eller hur. Vi insåg redan innan vi kom till Kom Lanta att det var lika bra att hyra en motorcykel direkt om vi skulle hänga med.

Syns det att vattenmelonshake är Adrians favorit?

Dagen efter vår något komplicerade ankomst var det hög tid att träffa barnbarnen. Så det blev ett snabbt studiebeök på deras skola som låg i anslutning till Slow Down anläggningen som familjen Andersson Nattfogel bor på.

Glass är gott!

Det tycker morfar också!

Framåt kvällen blev det ett trevligt barbesök hos Indianen. Ägaren / Indianen såg faktiskt ut som en amerikansk urinvånare och framförde själv en spektakulär eldshow. Något gick snett och han brände sig rejält på ena benet, men fortsatte som inget hänt tills hela showen var över.... Show must go on!

Adrian beställde in sushi - man slutar aldrig förvåna sig.

Hanna; Va bra att ni inte bokat mer än en natt nu. Vi tänkte vi skule ha lite semester på semestern och åka ned till södra Koh Lanta!

Vi kan åka ned på fredag när jag (Hanna) fyller år, men pojkarna ska bara springa något lopp först! 

Nämen då så, bara det? Då är det ju lugnt!  Först löpning, sedan fira .... eller åka ned till södra Koh Lanta och fira!? Det blir nog bra :-), tala bara om var vi ska vara och när.

När vi då kom till Slow Down för att gratta Hanna var hela familjen på stranden för att delta i en hinderbane tävling. Så det blev till att lägga födelsdagspresenten och Bollywood blomman utanför dörren till lägenheten.

Först träffade vi på Svante och Allan vilket snabbt slutade med att Ingrid och jag själva stod ihop med Allan och Svantes solglasögon och telefon. Svante kastade sig ut efter startfältet som redan hunnit en bra bit på banan. Vi trodde det var barnen som skulle springa!

Efter en bra stund kom de första löparna in mot mål. Svante hade sprungit ifatt och förbi klungan för att komma in som 3:a. Imponerande!

En stund senare kom Hanna löpande in mot mål och sista hindret som var ett antal "gladiatorer" som försökte hindra framfarten. Hanna blev 2:a i damklassen! Strongt!

Tyvärr såg vi aldrig Adrians lopp, han blev också 2:a.

12.00 avresa till södra Koh Lanta och Anda Lanta Resort.

Efter ankomsten blev det äntligen lite lugnt firande av födelsedagsbarnet. Två mycket stolta söner överlämnade en sarong som de själva färglagt enligt konstens alla regler till en märkbart rörd mamma. 

Kvällens födelsedagsmiddag började vi med varsin läskande drink.

Allan försökte lära morfar att räkna till 10 på thailändska. 

Att bo i Thailand ett par månader har förvandlat Adrian och Allan till riktiga "vattendjur". Adrian är mer under vattnet än över och Allan har inte mycket kvar tinnan han simmar utan flythjälp. 

Och är bröderna Andersson Nattfogel inte i och/eller under vattnet så är man uppe och klättrar i något. Varför ska man vara på marken?

Så tack för ett par mysiga dagar tillsammans! Nästa stopp Khao Lak.

Thailand mars 2023.

I'am Restaurant, CLOEs 1 Day pm, Thank you - eller som vi säger "Restaurangen stängd idag!"

Denna charmiga information får bli avslutningen för vårt besök i Huay Yang för denna gången. Denna landsbygdsdel av Thailand är fortfarande nära det vi möttes av när vi var i Thailand för första gången.

Ett obligatorsikt besök nere i själva fiskbyn var vi tvungna att hinna med. Ger lite vibbar från uppväxten på Saltö, inte minst med fiskbåtarnas stånkande motorer.

Hua Hin, Thailändska Kungens sommarresidens stad - Here we go again!

Vi började i Krabi och åkte vidare i bil 7 timmar til Huay Yang. Och nu efter ytterligare 2 timmar är vi i Hua Hin.

Det blev en hel del "here we go igen" på denna resan med ett undantag..... hotellklassen har nästan stadigt gått nedåt! Så denna 6:e gång i Hua Hin blev det en bungalow på Baan Duangkew Resort SHA.

Näst sist vi var här stannade vi i en poolvilla på det 100 åriga lyxhotellet Centara och förra gången en Juniorsvit på Hilton!? Nu fick vi alla fall frukost på sängen, om än väldigt inplastad. Till och med kaffet var inplastat. Pensionärslivet har sin påverkan :-).

Hua Hin's Nattmarknad och Tuk Tukarna är sig lika. Många matstånd och barer har dock flyttat ett par kilometer till Cicada Market till glädje för Tuk Tuk chaufförerna.

Första gången vi besökte Hua Hin var det en liten badort med ganska få hotell. En av de störta attrakttionerna var att Orientexpressen gjorde ett kort stopp en gång i veckan, vilket alla naturligtvis skulle titta på..... Vi blev också runtkörda i Cykelrikshaws. Dvs de 500 meterna från tågstationen till piren. Eftersom jag redan då var fullvuxen ville cykelchauffören ha dubbel dricks från mig. Han fick ju ta i så mycket vilket han mycket teatraliskt visade! Nu var det nedförsbacke i stort hela vägen... Hhmmmm

Anledningen till vårt besök denna gång var primärt att besöka min gamla kollega Mats Nilsson och hans fru Tae. Vi hade en trevlig långdag tillsammans!

Nu har Hua Hin exploderat och är mer att likna vid en större stad med allt vad det innebär av köpcentrat, 100-tals hotel och alla annat som hör till.

Ett av de gigantiska köpcentren i flera våningar är Village Market. Ovan en 1/4 av motorcykelparkeringen som alltid är mer eller mindre fullsatt. Som sig bör så är köpcentret fullt av olika jippon.

Nej, Ingrid håller inte på att bli Hulken även om man kan tro det av färgen att dömma. Många Tuk Tukar ser ut som rullande discon. Allt för att locka kunder!

På tal om grönt och förändringar i Thailand!

Första gångerna vi var i Thailand var det dödstraff för narkotikarelaterade brott inkl Cannabis.

Numera är det helt lagligt och tillgången har totalt exploderat.

Cannabis (Happy Tree) finns överallt.

Restaurangerna erbjuder olika sorter precis lika naturligt som olika drinkar.

Ovan Cannabis drycker köper man på vilket 7-11 som helst!

Bollywood vid Apberget (på riktigt) = SANT!

Apberget är som det låter faktiskt är fullt av apor och är ett egentligen ett tempelområde. Denna strand nedanför berget var mer eller mindre en ödestrand för 25 år sedan när vi först var här. Några solstolar av gammal modell samt ett par Thailändare som sålde kall dricka ur kylboxar har bytts mot ett antal stora hotell och ett 10 tal fristående strandrestauranger. Jo, det var bättre förr!

Bollywood var det ju! Vi bokstavligen körde rätt in i en filminspelning. En stor del av området nedanför Apberget var avstängt för en Bollywood filminspelning. 100-tals indier, ett ca 50 bussar med inspelningsteknik, loger till skådespelarna etc etc. var uppställda som i ett stort läger. På piren (den också rätt ny) fanns tusentals tygblommor i olika kulörer, ca 2 meter höga, utplacerade som i en gigantisk blomsteralle'.

Ovan; En av huvudrollsinnehavarna påväg från logebussen för att spela in en taxiscen.

Tystnad - Tagning! (fast på indiska förstås)

Vi får fortsätta glädja Thailändarna!

Som jag tidigare berättat så har Thailändarna mycket roligt åt när vi två vikingar kommer ridande på vårt "japan staket". (Honda 125cc)

Nu blev det ännu roligare tydligen! Efter att filminspelningen var slut plockades alla dessa 1000-tals blommor ned och lades i högar. Thailändarna var där och plockade för att smycka sina restauranger bl.a., och vi plockade en för att ge Hanna i födelsedagspresent.

Tyvärr fick vi ingen bild på de stora vikingarna och den motorcykelåkande Bollywoodblomman som for fram på Hua Hins gator. Med tanke på uppmärksamheten vi skapade skulle det inte förvåna mig om det fanns en notis i lokalpressen. Kanske tur att man inte kan Thailändska.

Nu snart nya äventyr i Kho Lanta!