Då är vi äntligen komna till Vientiane, trots buffeln Reinfeldt.
Både jag och Ingrid höll på att bokstavligen bli "Starstrucked" av herr Reinfeldt i Business Loungen på Vantaa Airport i Helsingfors. Först så trängde han sig fram mellan mig och Ingrid som en buffel när vi checkade in på Loungen. Väl inne, så höll han på att springa över mig 2 gånger innan han hade bestämt sig åt vilket håll han skulle. Ingen ursäkt här inte! Det var ärligt en hårsmån ifrån att jag skällt ut honom, men jag svalde. Vilket jävla sätt att bete sig på!
Som Jason och Emmas kompis på Jamaica som alltid flyger Business- eller Förstaklass säger; "Jag förstår inte varför folk tycker det är så jobbigt att flyga". Det tycker inte jag heller. Jo föresten, flyget mellan Ronneby och Stockholm är rätt jobbigt. Skämt åsido det är så bekvämt med Business Class på längre resor.
Efter lite Champagne och varma tygservetter att fräscha upp sig med, var tiden enligt tidtabellen kommen för "Take off".
Det går inte påstå att Finnair, som vi åkte med denna gången, tidigare har utmärkt sig med att ha den bästa maten. Tidigare har de legat en bra bit efter Emirates och Qatar Airways. MEN denna gång var maten i toppklass. Carpaccion till förrätt var gudomlig och torskryggen till huvudrätt var perfekt! Ja, även Bloody Mary'n, som blivit en tradition att dricka vid varje längre flygning, höll en mycket hög nivå. Notera Bose hörlurarna som tar bort allt brus runt omkring. Bra prylar!
Den alltid mjuka inflygningen till Bangkok på morgonkvisten, oavsett flygbolag, är fascinerande. När vi landat har de alltid varit klart väder vilket bjudit på en spektakulär vy över hela staden.
Lite sega efter fyra flygningar, men vid gott mod, var det äntligen tid för inflygning och ankomst till flygplatsen i Vientiane. Laos, som styrs av landets Kommunistiska Parti med dito tillhörande visum procedurer kändes väl kanske inte direkt välkomnande till att börja med. Men passpolisen var både hövligare och mer effektiv än sina "vänner" i Thailand. Så trots en kö på mer än 50 meter gick det faktiskt förvånansvärt snabbt.
Vientiane är Asiens minsta huvudstad med knappt 1 miljon invånare (officiellt). Laos är ett fattigt land, men ska man döma det efter alla nya lyxbilar i huvudstaden, får man nog precisera vad man menar med fattigdom. Det första som möter oss utanför flygplatsens entre är en splitter ny vit Rolls Royce!? Vårt hem här ett par dagar är Salana Boutique Hotel (byggnaden med de röda parasollen utanför). Ett lyxhotell i Laos som är helt OK, men kanske ett medelklass hotell enligt den standard vi är vana vid. Läget är dock super. Mitt i smeten och 50 meter till nattmarknaden.
Vi hade turen att komma när det bjöds på en matmarknad. Det var något man firade, men vad vette tusan. Men mat fanns och erbjöds i alla former. Mycket såg mycket inbjudande och gott ut, men att testa vår första i Laos innan våra magar vant sig med Laosbakterier, kändes inte helt som en bra ide'.
Lite rostade gräshoppor, eller om det var kackerlackor, hjälpte väl till att besluta oss för att avstå från att smaka på läckerheterna.
Varför inte vakteläggspett? Ska man äta det i Europa, om man nu tycker om det, så kostar det! Här fick man ett spett med 5 ägg för 10:- (SEK). Maten här är fantastiskt fräsch och smakrik. Utbudet och variationen är enormt och priserna är som i Thailand för 20 år sedan. Så billigt att man faktiskt skäms trots att man betalar ca 110.000:- KIP för en middag för 2 personer.
3 liter alltför lättdrucken BeerLao starköl, 2 rätters meny och ris. Allt för ca 120:-SEK! Lite skumt är det också med dricksen. Guider, chaufförer och städerskor ska ha dricks, men på restauranger förväntar sig ingen dricks.
Vientiane ligger vid Mekongfloden. Mekong är gränsen mellan Laos och Thailand här så man ser lätt över till Thailand. Lite fascinerande att se kontrasten mellan de fattiga fiskarnas hus längs flodbanken och de nya höghusen som ligger en bit upp.
Tempel och munkar. Here we go again. Det var länge sedan vi tappade räkningen på alla tempel vi varit vid och i, och nu blir det en hel del flera. Imorgon bl.a ett som enligt legenden har en relik, dvs benbit, från Buddha. Jag vill inte vara ohövlig, jag har all respekt för människors tro och livsåskådning. Särskilt Buddismen faktiskt! Men om alla tempel som vi besökt i alla länder, och som alla enligt legenderna innehåller en benbit från Buddha skulle vara sant, då måste Buddha varit gigantisk stor. Han ska ju ändå enligt vad som sägs varit en människa och inte en jätte......
Asien är fortfarande högst fascinerande med sin blandning av gammalt och nytt. Här en dam som samlar upp sopor med sin handdragna "sopvagn" i kontrast till en betydligt modernare Tuk-Ruken och en supermodern ATM bankomat. Innan vi äkte läste vi på och fann att det numera finns ATM's i framförallt Vientiane, men i begränsad omfattning. Detta gjorde att vi för att vara säkra växlade in USD och tog med. Sanningen är dock att jag aldrig sett så många ATM-maskiner så tätt på något annat ställe i världen!
Munkarna, som förövrigt väcker oss med sina sånger kl 05.00 eftersom vi bor granne med ett tempel, är också en kontrast till alla nya bilar.
 |
| Vattenmelonförsäljaren ropar ut sitt utbud på huvudstadens gator bland alla bilar och motorcycklar. |
Visst är det väl skönt att ligga i hängmattan när man har tillgång till egen skugga i Tuk-tuken.
Eldistributionen här är i sig ett under. Hur detta virrvarret överhuvudtaget kan fungera kräver nog att både Buddha och alla Hinduiska gudar hjälper till. Men fåglarna får stor hjälp till ett bra fundament till sina bo.
På tal om fåglar. Antingen har ägaren till denna tupp dålig syn, eller så har tuppstackarn fått pippi". Denna stackarn satt på en pinne som om den vore en papegoja, visserligen med både välfylld vatten- och matskål. Ska ärligt sägas att den såg välskött och frisk ut och verkade trivas på sin pinne.....Meeeen..
2000 för att "slå en sjua".
Ja det är faktiskt vad det kostade att nyttja denna toalett, men i KIP (ca 2 kronor). Det var rent och helt OK. Lite konstigt var det att konstatera att de som skötte toaletterna också uppenbarligen bodde där. Ja, i själva toalettrummen!?
Behöver jag säga att Ingrid har tagit kortet? Nej förstås inte eftersom jag själv är fotograferad tillsammans med den stora busken nere till höger som upptar en fjärdedel av fotot.
Nattmarknaden.
Vientiane har som alla andra städer i Asien en stor nattmarknad. Ett gäng motorcykelåkare hade tydligen ensamrätt på att sköta logistiken av själva stånden som alla gick på hjul. Varje sen eftermiddag hämtar man hundratals vagnar ett kvarter bort och bogserar dem med motorgycklarnas hjälp till marknadsplatsen. Varje natt när marknaden stänger så transportera de bort vangnarna/stånden igen. Jag tror de var åtminstone ett 40 tals MC-förrare som åkte i skytteltrafik.
Eftersom turismen endast är ca 15 år gammal i Laos så är marknaden helt inriktad på den inhemska befolkningen. Här säljs allt. Sängar, fejkklockor, nya och begagnade kläder, skor, glasögon, piratkopior av allt etc. etc. Här finns verkligen allt och de mesta kostar mellan 5 och 50 kronor. En stor skillnad från andra Asiatiska länder där man är mer vana vid turister, är att man inte "ligger på". Det är ingen som skriker Mister, Mister - Cheap Cheap etc.
Idag har det som sagt varit tempel för hela slanten. Ingrid har bland annat bestigit en "Buddhapumpa"!
Men det får jag berätta om i nästa inlägg. Imorgon bär det av norrut upp i bergsområdena.
Laa Koon - (Hej då)
