Nu har också äntligen ”lille plutten” (tillsvidare namn) kommit till världen!
Mormor kan inte låta bli………och tydligen inte pappa heller!
Men jag kan skratta också!
Lilla Mickey Mouse?
PRINSARNA TILLSAMMANS. VISST ÄR VI SÖTA!?
Nu har också äntligen ”lille plutten” (tillsvidare namn) kommit till världen!
Mormor kan inte låta bli………och tydligen inte pappa heller!
Men jag kan skratta också!
Lilla Mickey Mouse?
PRINSARNA TILLSAMMANS. VISST ÄR VI SÖTA!?
I skrivande stund har vi landat i W.Hartl's Kur- & Feriencamping Dreiquellenbad e.K beläget i Niederbayerischen Bäderdreieck. Krångligt ska det vara! Vi har i allafall sänkt medelåldern här en hel del, ja faktiskt ganska mycket trots våra 50+. Här är det Thermalbad, saltbad, helande saltgrottor, salt bubbelbad och andra föryngrande behandlingar som gäller. Neeej… det är inte åldersnoja som smugit sig på oss! Men det är ganska skönt att simma i riktigt saltvatten precis innan de stänger faciliteterna för dagen då resten av gänget (läs pensionärerna) gått för att "dricka" kvällens middag. Och inte blir platsen sämre av att högsommaren ånyo gjort comeback. Vi har över +30 grader och klarblå himmel, och en härligt svalkande bris som kommer från alperna. Det kan vara gött och leva! Igår kväll "hittade" vi en grekisk restaurang när vi var på kvällspromenad med Aussie. Så även om vi bestämt att äta "hemma" i husbilen så blev suget efter ett glas iskallt Retzina vin för stort, och vi övertalade varandra utan större motstånd att grekisk mat kan vara gott som omväxling. Fotot ovan har egentligen inget med detta att göra, men det var en vacker kväll att lulla hem i.
Innan vi kom hit hade vi mycket huvudbry om vilka vägar vi skulle köra med tanke på allt kaoset som råder med flyktingarna runt den österrikiska gränsen. Först tänkte vi trots alla kända Stau (kö) problem köra mot München. Men vid påfarten till Autobahn var det totalt kaos med vägspärrar och hundratals poliser. Man gick ut på radion och varande för kaos också i runt Freilassing som var var tvungna att passera om vi valde det andra alternativet att köra. Men vi hade inte mycket att välja på än att ta väg 20/21 längs gränsen och kom därmed att korsa flyktingströmmen. Stora grupper med vandrande flyktingar, konstigt nog mestadels unga män ihärdigt talande i sina mobiltelefoner, tog vägarna i besittning. Vi hade dock tur att komma förbi smidigt. Utan att säga för mycket så är det en helt politiskt skapad flyktingström vi ser. Kaoset och alla kändisar som delar ut vattenflaskor för att synas i media löser absolut ingenting!
Även som ateist kan man beundra dessa små kapell som man med stor möda byggt precis överallt. * Som sagt, rakborstarna var slut, så jag körde utan på min hatt.
Så var det äntligen dax att åka söderut till Österrike. Av olika familjära skäl blev resestarten några dagar senarelagd. Ärligt talat blev första resedagen också lite förskjuten tidsmässigt så vi kom bara till Mörrum och Elleholm. Men trots brukets skorstenar i fjärran så är det en mycket vacker plats.
Så var det då tid att verkligen påbörja resandet med siktet inställd på vår nya Danska "Klinta Krog" (Klinta Krog = familjens uttryck för en plats som man alltid åker till), Årösund och Gammelbro camping. En härlig plats på Jyllands västkust där campingen ligger precis vid havet och där ortens Badehotel serverar dejlig mat och god dansk iskall öl.
Vid skymningstid kunde man från husbilens fönster skymta ett segelfartyg vid havets horisont. Synen var nästan som tagen ur filmen Pirates of the Caribbean.
Efter en liten stund blev det det nästan en parad med dessa vackra totalt tystgående farkoster som majestätiskt gled fram med delvis revade segel.
*På natten var det Tor som vaknat till liv riktigt ordentligt. Aussie uppskattade inte det spektakulära naturfenomenet, så det blev lite sömn för oss alla. Därav en seg och sen morgon. Både Matte och Aussie hade svårt att komma upp!
*Denna gången valde vi att köra vidare på lite mindre vägar via Lünenburg, givetvis efter att vi bunkrat ordentligt i Flensburg. Allt för att slippa fastna på Autobahn runt Hamburg. Vi hade inte tänkt att köra så långt denna första dag i Tyskland så det blev ned till Harburg och en camping som låg vid Elbes strand. En typisk äldre tysk camping. Gammalt och lite slitet, men ytterst rent. Omständlig incheckning och ruhezeit, dvs stängt mitt på dagen.
I höjd med Celle och Hannover är det svårt att stanna längs vägarna med en husbil. Inte för att det saknas rastplatser eller parkeringsfickor. Problemet är att det redan står husbilar överallt, dock med blinkande gröna och röda lampor i fönstren. Ja ni förstår, ambulerande sk. glädjehus, och det vill man ju helst inte bli misstagen för……
En bit ner i Tyskland hittar man Seeburg. En liten mysig typisk Tysk semesterort. Hit kom vi efter att ha stått en dryg timme på Autobahn. Vädret som nu började visa upp sig i sin bästa sensommarskrud och eftersom vi kört rätt många timmar i värmen, hade vi blivit rätt trötta och öltörstiga. En iskall tysk öl hägrade! Räddningen blev det strandsatta skeppet Seeperle och en stor gyllene honungsfärgad Radeberger Pils! Livet kan vara ljuvligt!
*Campingen intill var Super, som vi ungdomar säger. Sjön 3 meter från vindrutan och splitter nya faciliteter, samt därtill tysk renlighet. På tal om renlighet. Tyvärr börjar man snart skämmas för att vara svensk med tanke på hur våra vägar och allmänna platser ser ut. Våra politiker borde titta på Tyskland. Rent och snyggt. Papperskorgar som är tömda. Inte en massa ogräs överallt etc, etc. En studieresa till en mindre stad i Tyskland hade nog varit bättre än en studieresa till Singapore för att officiellt studera deras sophantering. För att inte tala om hur mycket mindre skattekronor detta hade kostat. Jag håller med Herman Lindquist som påtalar att våra svenska gator och torg mer o mer liknar gatorna och torgen i Egyptens Kairo.
* * * Lite vila vid strandpromenaden i lilla Seeburg.
Murnersee visade sig vara ett gigantiskt "Urlaub center" / Semester anläggning. Vid framkomsten bestämde vi oss för att gå en rejäl runda med Aussie. Vi såg att det gick en gångväg längs sjöns strandkant så vi bestämde oss för att gå runt sjön, den såg ju inte så stor ut. Efter en halvtimmes gång upplyses vi av en informationstavla att vi hade 6,5 km kvar att gå, så den var ändå rätt stor. Det intressanta med sjön är att den är egentligen ett gigantiskt förre detta kol dagbrott som nu blivit en attraktiv bad-, dyk- och fiskesjö.
*
Den tyska radions trafikinformation börjar upprepande, nästan tjatigt, varna för problem vid gränsen till Österrike. Vad gör vi, frågar vi oss! Målet var ju Alperna och vandring. Men att vänta i timmar vid en gränsövergång känns som om vi vore tillbaka till våra bilresor på 70-talet. Ingrid har precis läst om Deutsche Aplenstasse, en fastlagd vägrutt i de tyska alperna som går längs den tyska och österrikiska gränsen. Efter att ha studerat ämnet I tyska ADAC;s Stellplatzführer blir valet enkelt; Tyska Alperna från Bodenzee i väster till Königzee i öster blir absolut ett bra resemål.
* *
Väl nere vid Bodenzee började vi inse att fler tydligen tänkt som vi. Campingen i Lindau var fullsatt, så det blev att natta över på en camping som låg en bit norrut. När vi vaknade nästa morgon var det riktigt sommarväder, härligt. Vi tog sikte på terasscamping Alpenblick i Hagnau. Denna camping skulle ligga/låg direkt vid bodensjöns strand.
Hagnau
Fotot ovan ljuger en hel del förutom vädermässigt. Nog fasen var det terasscamping alltid! Det lutar som bara den och är så trångt att jag fått backa in på gångvägen som går bakom husbilen för att få plats. Det är 1 dm mellan bilen och till staketet som syns vid husbilens bakre sidolucka. Det som inte syns att det är 5 cm mellan husbilen och ett elskåp på andra sidan. Vi fick vänta på att grannen mittemot checkat ut för att ens ha möjlighet att försöka komma härifrån när det var dax för avfärd. Förutom uppställningsproblemen var Hagnau ett mysigt ställe med ett ljuvligt gott lokalt vitt vin!
*
Aussie började få tråkigt efter allt bilåkande och började tydligt visa att det nu faktiskt var tid för lite uppmärksamhet, och lek.
Nu var det också hög tid att snöra på sig vandrarskorna, fylla vattenflaskorna och ut och leka bergsgetter. * Efter någon timmes gång i skarpt uppförslut hade det blivit en bra bit ned till campingen. Men vi var inte ens halvvägs! Så det var bara att kämpa på och ett par timmar senare var vi äntligen åter tillbaka, PUH!
När man frågar här nere om man kan få ta med hunden in på restaurang tittar de lite konstigt. Det är väl självklart. Så som vanligt har väl Aussie avverkat ett tiotal restauranger av olika karaktär hittills på denna resan. (Det är faktiskt lagligt i Sverige också, men det vet oftast inte ens restaurangägarna)
Aussie i sin vanliga restaurangposé.
Tyskarna är mästare på att hitta på anledningar till att fira och festa. Det är fest för den frivilliga brandkåren, för att det är tid för att ta in höet, för att man tagit in höet, vårfest, höstfest etc, etc. Det finns inget man inte kan ha en fest för. Nu är det tid att flytta korna från sommarbetet uppe i bergen ned till dalen. Detta gör man traditionsenligt i sedvuren stil, läderhosen, rakborste i hatten och traditionella dräkter för damerna med väl tilltagen urringning. Klockorna som sitter runt kornas halsar ljuder öronbedövande! Och givetvis dito fest, Natûrlich!
Övrig trafik göre sig icke besvär, här är det korna som har företräde.
Färden går vidare, men det får bli i nästa inägg. Våra 3 minuter i Österrike ska då också få sin förklaring.
Gettysburg, West Orange & Newmark airport New York1 - 5 juni 2024. Gettysburg den stora symbolen för de tveeggade svärdet AMERIKANSKA IN...